Ett jämlikt samhälle är möjligt!

Min debattartikel i sin helhet publicerad i Aktuellt i Politiken den 23 juni samt i Folkbladet Norrköping och Norrköpings Tidningar den 18 juni.

Artikeln har redigerats 2014-08-30.

Ett jämlikt samhälle är möjligt!
Jag är medlem i Socialdemokraterna i Linköping sedan 2007. Jag har haft förmånen att vara samordnare för "Socialdemokraterna i Östergötlands kommission för jämlik hälsa 2012-2013" samt vara redaktör för kommissionens slutrapport Vägen till ett jämlikt samhälle – hälsa, välfärd och solidaritet. Jag har också haft förmånen att arbeta med folkhälsofrågor i min yrkesroll under flera år. Jag har på så sätt fått möjlighet att förena min yrkeskunskap med min politiska ambition: att medverka till ett jämlikt, jämställt och solidariskt samhälle genom att stärka människors hälsa och livsvillkor. Mitt syfte med denna artikel är att presentera min vision om ett jämlikt samhälle.

Att arbeta för ett jämlikt samhälle är för mig ett sätt att säkerställa mänskliga behov och rättigheter. Det är också ett sätt att bidra till ett tryggare samhälle, ökad delaktighet, social sammanhållning, hopp och framtidstro (Förenta nationerna, 1948). Människors hälsa är en ingång till det jämlika samhället och innehåller frågor om såväl framtid, utveckling som hållbarhet. Hälsa är på många sätt centralt i människors liv och har ett värde i sig. God hälsa är också en av de viktigaste faktorerna för tillväxt och välfärd. Hälsan är dock ojämlikt fördelad och det finns stora hälsoklyftor inom och mellan befolkningsgrupper, kommuner och städer (WHO-rapporten Closing the gap in a generation, 2008). 

Mot denna bakgrund och med stöd av kommissionens rapport vill jag här lyfta fram de mål och konkreta insatser som jag ser som avgörande för att nå ett jämlikt samhälle. Ett arbete som i grunden handlar om strukturella faktorer och att ha ett helhetsperspektiv på människors hälsa.

Övergripande mål 

Det övergripande målet för ett jämlikt samhälle vill jag i enlighet med kommissionens första rekommendation formulera på följande sätt: 

Alla oavsett talang, intresse, yrkesval eller boendeplats ska ges möjlighet att utvecklas och leva i sociala och ekonomiska sammanhang där man kan känna gemenskap, arbetsglädje, yrkesstolthet, hopp och framtidstro.

Tre inriktningsmål

De inriktningsmål som jag ser som avgörande i arbetet för ett jämlikt samhälle vill jag åskådliggöra, med hjälp av ett livscykelperspektiv, på följande sätt: 

 

Barn och unga	Vuxna	Äldre
Stabil ekonomi	Stabil ekonomi	Stabil ekonomi
Social grundtrygghet	Social grundtrygghet	Social grundtrygghet
Existentiell hälsa	Existentiell hälsa	Existentiell hälsa

 

 

För samtliga åldersgrupper handlar detta om politikens möjligheter att skapa förutsättningar för att ge människor stabila ekonomiska förhållanden och en social grundtrygghet genom att stärka individer och grupper samt öka integrationen mellan människor. Det handlar också om att medverka till det jag vill kalla existentiell hälsa, vilket innebär att bemöta livsproblematik och arbeta för hopp och framtidstro.

 

Konkreta insatser 

Jag vill här ge exempel på insatser som jag ser som betydelsefulla för att uppnå dessa tre inriktningsmål. Med utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer  (Whitehead & Dahlgren, 1991) spänner insatserna över alla politikområden och bidrar på olika sätt till att stärka människors hälsa och livsvillkor. Jag menar i likhet med många att grunden för en stabil ekonomi är att ha ett arbete, vilket förutsätter en aktiv arbetsmarknadspolitik med inriktning på full sysselsättning. Det krävs också en ekonomisk fördelningspolitik, miljö och klimatsatsningar samt skol- och utbildningsåtgärder för såväl barn, unga som vuxna. Vidare är en satsning på att göra arbetsplatser hälsofrämjande samt att åtgärda det obetalda arbetet, såväl i hemmet som för barn och gamla, viktiga insatser för att nå ekonomisk självständighet.

Lika betydelsefull som ekonomisk stabilitet är den sociala grundtryggheten. Här handlar det om att stärka individers och gruppers sociala nätverk och aktiviteter, att förbättra det sociala försäkringssystemet samt att stärka föräldraförsäkringen med inriktning på en delad föräldraförsäkring. Social grundtrygghet uppnås också genom fler och bättre bostäder, förbättrade transporter och kollektivtrafik samt genom en social infrastruktur i form av effektivare organisationer och ökad samverkan mellan myndigheter.

Jag har valt att mynta begreppet existentiell hälsa och menar att detta är det tredje avgörande inriktningsmålet för att uppnå ett jämlikt samhälle. Arbetet för existentiell hälsa utgår från professor Aaron Antonovskys begrepp KASAM, kärnan i folkhälsoarbetet, och står för individens känsla av sammanhang; upplevelsen av att livet är begripligt, hanterbart och meningsfullt. Att arbeta för att nå existentiell hälsa innebär också att synliggöra samhällets normer och värderingar och att motverka individualisering av problem.

Fortsatt debatt

Avslutningsvis vill jag åter lyfta fram de tre inriktningsmålen för samtliga individer och grupper i vårt samhälle; stabil ekonomi, social grundtrygghet och existentiell hälsa. Denna inriktning anser jag är avgörande för att stärka människors hälsa och livsvillkor och utgör basen för ett jämlikt samhälle. Detta innebär att vi alltid måste arbeta för att hälsa integreras i politiska beslut.

 

Min förhoppning är att detta inlägg och delvis nya perspektiv ska leda till fortsatt debatt om vilket samhälle vi vill leva i och vilken politisk vision vi har om framtidens samhälle. Min vision är tydlig – ett jämlikt samhälle är möjligt!
 

Birgitta Larsson, Socialdemokraterna i Linköping. Ledamot i Landstinget i Östergötland och Regionförbundet Östsam.